Ibland händer det!!

.. hittade en mening som jag fastnade för.
Som jag tycker passar in just nu i mitt liv,
den är nog passande för fler.
Och absolut tänkvärt.

"Bara för att man har gjort upp med sitt förflutna-
betyder inte det, att de förflutna har gjort upp med dej"

Åå som sagt var allting är rellativt eller sin egen tolkningsfråga!!
Och som sagt, så har jag min egen.Det är min känsla å den kan ingen ta ifrån mej.
Och när jag skriver här så "hittar" jag inte på eller förvärger,ljuger,
allting är sanning och helt urplockat ur livet!!

(tror inte det!!..Klart man "rubbar" lite på livet här,
och är man så dum att man tror på allting, så är det upp till den)

Vist delade och olika meningar kan man ha, Man ska inte ha lika.
Det gäller att ge å ta.(jag vill ha allt, hahahah)
Man är väl inte nå siamesiska tvillingar.

Har varit "nere" eller inte det heller men UR form i allafall.
Och jag är ju inte ensam om det.
Talade i telefonen(konstigt) med vännen under helgen,
så helt "plötsligt" grät vi en skvätt båda två.
Kommit in i en period då jag läser mkt.
Det var så sorligt i boken så tårrana bara rann.
Känns som det behövs en riktig urladdning!!!
Men känner att det börjar bli dags att försöka ta sig ur detta nu.
Hitta tillbaka till mej.
Känna den glada enegin igen.
Å andra sidan så har ju vädret sin påverkan också
och lite annat, tror det kallas PMS!!!!!
Å sen är det ingen som ringer mej, bara jag som ringer!
*suck*
(jag bara driver!!)

Lite känns som det börjar lösa sig.
Sommarvik. klart i allafall.
Men måste söka alla jobb jag får hemskickat ändå.
Så jag söker på.
Men dock inte i hela landet.
Det kändes skönt.

Jag känner väldig stor sympati i mitt hjärta för tillfället.
Men som en klok kvinna sa en gång i tiden:
Delad sorg, delad glädje.

puss å kram, aj löv yo!!

Hej svejs.

14 feb, alltså Alla hjärtans dag.

Helgen gick av bara rasande fart!

Hur ska man hinna med allt?
Arbetslös å allt.
Men på nå vis räcker inte tiden till.
Konstigt?!

Var å kollade på svenska rallyt på lördagen.
Dagen började med "fina"25 minus.
Hmm..så vi avaktade några timmar.
Men det blev bättre och solen kom fram.
Så vid 10-tiden bara det av, bara 17 minus.
Matsäck,kaffe och korv ner packat.
Påbyltade.

Riktigt fint väder blev det,
perfekta platsen hittade vi åå.
Så där med folk men det stömmade till
när det började bli dags för andra vändan.
Blondinen med son kom dit sen.
Trevligt med lite sällskap.
Men synd bara att det blev så kort varsel.
(och det va länge sedan vi umgicks, å nu jobbar hon lång vecka så
ingen lek denna vecka.)

Sen på kvällen bara det av på 3- rätters middag.
Jätte god mat.
Spelade lite spel, men det blev inte långvarit.

Söndagen bara en mysdag..
Kallt igen.
Jag å lillflickan kollade filmer och mös.
Hon blir så förstörd i ansiktet när hon är ute i kallan.
Så vi smorde och smorde in ansiktet hela dagen.
Hon tog ett bad.Sen bakade vi kakor.
Så en rikigt skön hemma-dag.

Så är det ju alla hjärtans dag idag.
Inga större firande för det.
Ett kort är vad jag kommer att ge.

Ska röja upp här och torka golv.
Hund som löper.
Ska eller rättare sagt försöka skriva in mej igen på abf-sida.
Ska till Abf på fredag...Tycker även att dom har otroligt löjliga regler.
Så dålig sida och tycker att det är dags att uppdaterna den.
Jag tror inte att jag är ensam om att tycka att den är värdelös.

Gubben dag började inte så bra imorse..
Bussen krånlade...
så han fick det stressigt..
Men det va så att det var någe vajsing på alla bussar.
Den 2:ra bussens bromsklossar var "slut"!
Och den 3:e bussens växel-låda ville inte få i växlarna som man skulle.
Kanske dags att byta till nya bussar kanske?..

Ihelgen ska gubben åka på kryssning
Får se vad vi hittar på, men
äta gott i massor ska vi.
Ska tvinga barnen å vara hemma med sin mamma.
(näää. då kunde inte den stora flickan, dom håller på att samla in pengar
och hon "måste" vara med där)

Så Ha en bra alla hjärtans dag nu!!

Seans

Nu har jag varit på en lite bättre seans än första gången.
Blandade åldrar, unga, gamla, medelålders och gubbar,killar.
Så det var ju också kul.
Tycker den här mannen var bra.
Väldigt intressant och många fick "träffar"
eller budskap som det kallas.
Jag gick dit med ett jaha eftersom från
första gången, tyckte inte jag att det va nå speciellt.

Han berättade att alla som var där
den kvällen hade fått "typ" som en kallelse.
Vi fick lite info och så.

(ok, men i dagsläget har jag spridit hans sida
till många av dom jag känner och minst hälften ska gå
i april, när han kommer igen.=)
Och tänker lägga upp tid å plats då )

Även jag fick en "träff"
Han berättade att han hade fått in en mamma till en dotter.
Gick bort alldeles för tidigt,mellan 40-60 år.
Men viste inte riktigt vart han skulle.
Så vi fick räcka upp handen så han kunde kolla av.
Vi var då 5-6 st
Så nästa "pusselbit":
Lungsjuk och magen och möjligtvis någon op.
(kan inte minnas att hon hade något med magen eller op.
men andra sidan så var jag inte heller delaktig i hennes liv.)
Räck upp handen igen.
2-3 st kvar.
(nu börjar jag få lite hjärtklappning)
Nästa pusselbit:
Dålig relation och ev. bodde långre bort.
(tror jag,blir just mkt just i början)
Bara jag kvar!!
Han sa då:ja, jag förstod att jag skulle till dej.
(själv tror jag att han kollade av om jag ville ha någon kontakt)
Skrattade till och min enda tanke var då:
Självklart skulle väl "hon" komma!
Då sa han: Du skrattar, du sätter upp en mask.
Jaha.
Vill du att jag fortsätter? frågade han.
Jaa, är ju nyfiken.

Hennes budskap var att: det skulle inte blivit så här, det var inte menat så.
Vi skulle ha varit vänner.
Och att jag "bli" vän med henne igen.
Kanske inte nu, och säga att jag är vän med henne igen.
Men sen,efter ett tag.
Och att det var något som hände när jag var 3 år.
Efter det hade jag blivit mer "livlig" och
sökt mer eller mkt uppmärksamhet.
Att jag då hade satt på mej en "mask"
för att dölja vad jag kände och mådde.
(hm, vem gör inte det?! eller ???
Eller skulle man inte börja fundera själv på vad som hänt

och försöka ta reda på fakta??

De var en tanke jag fick.)

Skulle ta med mej det.
(har funderat,men kan ej komma på nått.
Kommer när det kommer eller inte alls.)

Och om jag låg i skilsmässa eller kanske jag var skillsmässebarn.
Och att jag sökt en fadersgestalt och kanske såg det i förhållandet.
Men dock skulle vi inte kunna vara bra "vänner" om så skulle bli fallet.
Men varför vara 2 vilsna själar när man vi kan vara en hel.
Så det var ju bara att välja.
Det kommer att lösa sig.
(jaha??? ok, ja, skilsmässobarn är jag ,men inte nå annat.
Inte vad jag har märk då.)

Han såg även någon bollsport ev.handboll
Om jag spelat det?
Ja, när jag gick i 9:an kanske.
Ja, jag skulle återupp ta det.
(jaha, tycker det är kul att kolla
och heja på ja, men å spela? vet jag inte
Kan ju vara att man blir involverad i sporten igen)

Även se till att jag fick "egen" tid.
Han såg även handen mellan andra handens
pekfinger och tumme.
Om jag hållt på med alternativa medicin?
Ja.
Skulle forsätta med det.
(ok,ska jag ge eller ta??.
Frågor brukar ju komma lite efter.)

Frågade om jag hade en lite flicka?
Ja.
(har ju 2, en stor och en liten, fast det sa jag inte)
Att jag skulle se upp så vi inte hamnade i samma spår
som jag och min mamma.
(Vara osams/oense mer eller minde hela livet.)
Och risken låg innom räckhåll.
Och vid den tidpunkten skulle någon
Ann-louise eller liknade det namnet
skulle dyka upp då.
Men det går att föhindra.
Ok.
Tack sa han åsså var det över.

(Tog mej en pratstund men den stora flickan
för jag tro det är hon. Svårt att tro att lillflickan skulle
bryta sig loss nu.
Och detta gäller oss båda.
Vi får nog svälja våra envisheter och stolthet.
Förlåta och gå vidare, inte hålla på att bråka och älta.
Och att vi är så smart att vi kan lösa situvationen då.
Ser ju mej själv i henne som "ung"
Envis som synden och vet bäst själv!!
Att det kunde ju vi ju tänka på.
Och det är ju ABSOLUT det sista jag vill!!
Vara oense/osams med min dotter,MITT barn.
Om det skulle va den lille flickan så gäller det väl samma där.!!)

Efter det blev jag väldigt frussen.
Lite fika och allmäna frågor fick ställas.
Man fick lite konkteta svar å sånt.
Även nu kunde det komma in "någon" med ett budskap.
Även om jag inte skulle ha fått "träff" så tyckte jag att det var bra.
Och rekomenderar att gå på en seans med honom.

Så nu har man funderat i några dagar.
Men som alla vet så faller det i glömska snart.

Hej hopp!!

Rasande fart..

..har helgen gått, tycker jag.

Fredagen hälsade jag och lillflickan på uppe på malmsta.
När vi började med middagen så tog vattnet "slut".
Men det brukar ju komma igång efter ett tag.
Som tur hade jag hunnit tagit vatten till spagettin.
Det lilla roliga va att det va stopp i avloppet också..
Man kan bara skratta, så det blev en upplevelserik
em.

Sen gick jag till grannarna för att spela lite spel.
Så jag å lillflickan gick dit först å så kom gubben sen när han
slutade jobbet.
Flickorna fick lite smått å gott.
Och vi satte igång och spela.
Vi skrattade så vi grät!!!
Och det var så himla roligt att tiden bara försvann.
Då jag viste att vi skulle iväg på lördagen så
blev det inte många glas för mej.
Men sent blev det.

Lördagen hade jag så svårt att sova så jag var uppe tidigt.
Lillflickan sov kvar hos grannen.
Dom skulle åka slalom i 2 dagar,
så hon blev kvar där hela helgen.
Jag å gubben lunchade på fänforsen innan
vi satte fart mot borlänge till 40-års festen.

Det var en massa folk som kom och gick under em och kvällen.
Lite kul vara det att träffa några man inte sett på många år.
Jorden är liten också..
Träffade på ett trevligt par.
Den nyblivna 40-åringens sambos syster och man kom också.
Systerns man jobbar med min vännina blondines man.
Invecklat?..hmm..
Så han viste ju direkt vilka vi var!!
Jasså?...
Jodå, han hade hört lite om oss,Blondinens man
berättade att dom brukar leka med oss.

Smörgåstårta slank ner också.
Även denna kväll,
gick i rasande tempo.
Och skratta fick vi allihop.
(tog det lilla lugna även dennna kväll,
kanske har jag lärt mej eller var det bara en tillfällighet.??)

Söndagen gav ju helt underbart väder.
Jag å gubben delade på en pizza innan vi åkte hem.
Jag tog mej en långpromenad när vi kom hem.
Bakade lite bröd.
Men jag var super trött så jag la mej tidigt.

Nu har jag börjat att elda direkt på morgonen.
Det är det jag värsta jag vet,att få börja med det.
Sen ska göra det gamla vanliga och gå till skolan på utveklingssamtal
för lillflickan..

Hoppas solen kommer fram..under
morgon promenaden!
Brukar vara så skönt sen när jag är på väg hemmåt och får
se soluppgången.
Har varit lite dåligt med promenaderna under helgen.

Så nästa helg är det rally.
Vi har redan planerat, att åker dit och grillar korv
och tittar på bilarna som kör förbi!!

Blev mkt nu, men så kan det väl va..*ler*

Så ha en glad alla!!

Gråväder...

.. men snön töar bort iallfall.

Ska byta gardiner i köket till att böja med.
Har inte haft varken lust eller ork.
Men nu är jag iallfall i gång.

Känner mej på ganska bra humör ändå.
Så nu är jag fit for fight igen.
En sån enorm börda har släppt.
Jag börjar/går ju in i en ny fas snart.
Ingenting jag lider, blir gammal oavsett!!
Får se hur jag ser ut när jag vaknar dagen efter 40
om det är någon skillnad.
hahaha, tror inte det.

Ser ifram i mot helgen.
Och veckan där på ska jag på en seans.
Det ska bli dåde kul och spännande.

Sen är det bara att börja städa ur stallet.
Elda upp allt gammalt halm å spån.
Grejerna jag har kvar får vara ett tag,
så får jag se vad jag ska gö med dom.

Sen ska jag till abf och börja söka jobb!!
Får se hur det går hoppas på nått i mars.
Känns att det börja bli dags.

ok, kaffedags snart,
men först upp med gardinerna!!

SES!!

Solen skiner i allfall!!

En enormt stor sten har lättat nu.
Det känns helt ok....en rofylld lättnad(om det finns nått som heter så)
Inte nämnvärt lessen bara sorsen...

Hade en sån tur att småbarnsmammans barn var vakna.
Och dom skulle till dagis, så vi kunde gå den långa promenaden
på en gång. Så vi gjorde det med helt underbart väder.
Sen bjöd hon på frukost.
Så jag tillbringade fm med henne.
Hon är ju lite lätt förvirrad ibland så det gäller att hålla sig med när hon talar.
Så man fick annat å tänka på.
Så Tack för det!!

Lite tomt bara när man kom hem
då man alltid ser hästen/hästarna på gården.
Så nu är den tiden förbi.

Ska å fira min barndomsvän
som har turen att fylla 40 före mej i helgen.
Så det ska bli skönt att få komma iväg
och även slippa lassa över ansvaret på pöjken.
Och tänker ta det lilla lugna då jag vet av gammal
erfarenhet vad som händer när man är "slut" i kropp å själ.

Har eldat på nu, väntar varmvatten.
Så under tiden ska jag röja ihop lite här..
Om jag inte börjar spela "lite"..

Fridens!!

Hjärte-sorg.

I går åkte walter balle till dom evigt gröna ängarna.

Dom kunde inte Digger för han måste fraktas iväg för kremering.
Så han fick bli ensam kvar. Dom skulle höra av sig så fort som möjligt.
*suck*...Dom viste så väl vad som gällde,
kan man då inte försöka se till att det sker samtidigt då.

Man kommer ihåg känslan och lyckan när "fick" djuret/djuren(hästen)
Man var så glad och lycklig.
Sen denna hjärt-lösa sorg när man måste ta "bort" djuret.

Jag är mest lessen för att han får gå där ensam, går och gnäggar då och då..
Inte lika farligt idag som igår.
Luktar på Walles bajs och undrar var han är?
Lider såå enormt mkt med honom.
Usch, han saknar ju sin bästa vän!!
Men han äter iallfall.
Tiden nu är bara att vänta.

Känslorna går upp och ner..
Kommer gråtattaker när man mist anar det.
Känns ganska bra vissa stunder.
Går ut flera gånger och gosar med honom.
Värsta är ju hans ensamhet som blir min stora sorg!

ÅÅ kan ju bara tack gubben för alla såna stora beklagliga sakerna han får göra,
när det gäller mina djur.
Känner evig tacksamhet till honom som ställer upp detta.
Men annars vore väl det konstigt, vi är ju ändå ett par.
Han erbjuder sig alltid att göra det svåra.
Fast det är mina egna beslut.

Vill inte heller ha en massa sympati, blir bara värre då.
Jag vet ju också hur det är med djurmänskor, man lider med dom,
för man förstår deras saknad och sorg.
Vill ta det själv, när allt känns bra.
Just vill jag bara lessen i min ensamhet och tycka synd om mej själv.
Vet ju också att det kommer gå över.
Så jag tackar er för ert tysta stöd.

Nu äntligen kom samtalet vi väntat på.
Gråter nu ännu mer...Tårarna bara rinner,usch.
Imorgon kommer bilen å hämtar Digger.
Och det sker hemma på gården.
Hua!!..Skönt men ändå inte!!!

Nu vet jag att jag kan slippa tänka på hans ensamhet
och min "hästperiod" är över.
Kommer aldrig mer skaffa häst igen.

Kommer att va lessen och varit lessen i tre dagar nu.
Känner nu att jag är både spykiskt och fysikt slut...
Men sen kommer jag återhämta mej å se framåt.

Tur är väl det!
Tar väl nån vecka så är jag mej själv igen.
(känslorna är blandade som ni kanske märker,men gräver inte ner mej å blir deppig.
Bearbetar detta som ska på en gång, å sen få man ha sorgen med sig så länge den varar.)

Så vi hörs mina vänner.